The Mysore People’s Convention that convened in Bangalore in December 1919 under the aegis of the Mysore Representative Assembly was largely the result of DVG’s enthusiasm. More than three hundred eminent people hailing from various parts of Karnataka attended the Convention. Some names include M. Venkatakrishnayya, C. Narasimhayya and B. Narasinga Rao, from Mysore, C. Srinivasa Rao and Vasudeva Rao from Chickmagalur, S.R. Balakrishna Rao, K. Shankaranarayana Rao, and C. Subba Rao from Shimoga, S. Venkateshayya and Nanjundayya from Hassan, C.B. Gopala Rao, T. Srinivasachar, and M.S.
Author:prekshaa
ಒರೆಗಲ್ಲು
ಇಷ್ಟೆಲ್ಲ ಹಿನ್ನೆಲೆ ನಮಗೆ ಲಭ್ಯವಿದ್ದರೂ, ಒಂದು ವಿಶಿಷ್ಟ ಸನ್ನಿವೇಶದಲ್ಲಿ ಯಾವುದು ಧರ್ಮ ಯಾವುದು ಅಧರ್ಮ ಎಂಬ ನಿರ್ಣಯ ಸರಳವಲ್ಲ. ದ್ರೌಪದೀ ಶೀಲಹರಣದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ದ್ರೌಪದಿಯು ಆಚಾರ್ಯ ಭೀಷ್ಮರನ್ನು ಮೊನಚಾಗಿ ಪ್ರಶ್ನಿಸಿದಾಗ ಭೀಷ್ಮರೇ ಅದನ್ನು ತಾವು ತೀರ್ಮಾನಿಸಲು ಅಶಕ್ತರಾಗಿದ್ದೇವೆ (‘ನ ಶಕ್ನೋಮಿ ತೇ ಪ್ರಶ್ನಂ ಇಮಾಂ ಯಥಾವತ್’ – 2.60.40) ಎಂದು ಬಹಿರಂಗವಾಗಿ ಹೇಳಬೇಕಾಯಿತು.
ಪುರುಷಾರ್ಥಗಳ ಶ್ರೇಣೀಕರಣ ಮೊದಲಾದ ವಿಸ್ತೃತ ಹಿನ್ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ, ಎಂದರೆ ಆ ವಿಶಿಷ್ಟ ಸಂದರ್ಭದಿಂದ ಅತೀತವಾದ ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ ಮಾತ್ರ ಶಂಕೆಯು ಪರಿಹಾರವಾಗಬಲ್ಲದು.
ಇದು ಸ್ವಲ್ಪ ವಿವರಣೆಯನ್ನು ಅಪೇಕ್ಷಿಸುತ್ತದೆ.
কৃষ্ণ যখন অনাসক্তি এবং তৃপ্তি নামক বৈশিষ্ট্যগুলির প্রশস্তি করেন, তখন তিনি কঠোর পরিশ্রমের উপরেও গুরুত্ব আরোপ করেন। স্ববিরোধী যৌক্তিকতার ঝুঁকি নিয়েও কৃষ্ণ গীতায় বলেন, আমি সমস্ত কিছুই লাভ করেছি, তথাপি আমি কর্মে রত (ভ. গী. ৩.২২)। আমি যদি অক্লান্ত কর্মে অসমর্থ হই, তাহলে এই উদাহরণ অনুসরণ করে মনুষ্যজাতি অচলাবস্থায় স্থিত হবে (ভ. গী. ৩.২৩)। যদি আমি কর্ম না করি, তাহলে এই পৃথিবী ধ্বংস হবে, এবং এই অনাসৃষ্টির জন্য দায়ী থাকব আমি (ভ. গী. ৩.২৪)।
On a chosen day, Dharmarāja sat on a new chariot drawn by sixteen white steeds. Bhīma was the charioteer; Arjuna held a white umbrella; Nakula and Sahadeva fanned him with cāmaras (feathered fans). Yuyutsu, Sātyaki, and Kṛṣṇa were seated in different chariots that went behind Yudhiṣṭhira. Kuntī, Draupadī, Subhadrā, and other women received gifts from Vidura and set out on their own chariots. Dhṛtarāṣṭra and Gāndhārī went in front of everyone else, sitting on a palanquin. Behind them came decorated elephants, horses, foot soldiers, and bards, all of whom entered the city.
ಭೀಮ ಹುಟ್ಟಿನಿಂದಲೇ ಮಹಾಬಲಶಾಲಿ, ವಜ್ರದೇಹಿ, ಉಳಿದವರಿಗಿಂತಲೂ ಸಂಪೂರ್ಣ ಭಿನ್ನ ಎಂದು ಚಿತ್ರಿಸುತ್ತಾನೆ ಕುಮಾರವ್ಯಾಸ. ಭೀಮನ ಜನನದ ನಂತರ ಕುಂತಿ ಇಂದ್ರನನ್ನು ಜಪಿಸಿ, ಅರ್ಜುನನನ್ನು ಪಡೆಯುತ್ತಾಳೆ. “ಲೋಕತ್ರಿತ್ರಯದಲಿ ಬಲುಗೈ ಕಣಾ, ಪಶುಪತಿಗೆ, ಪುರುಷೋತ್ತಮಗೆ ಸರಿ ಮಿಗಿಲೆಂಬ…” (ಆದಿಪರ್ವ 4.60), ಸುತನನಿತ್ತೆನು ಎಂದು ಹೇಳಿ ಇಂದ್ರ ಹಿಂದಿರುಗುತ್ತಾನೆ. ಅರ್ಜುನ ಜನಿಸಿದಾಗ ದೇವದುಂದುಭಿ ಮೊಳಗಿ, ಕುಸುಮಾವಳಿಯ ಮಳೆ ಸುರಿದು ಪ್ರಕೃತಿಯಲ್ಲಿ ಶುಭ ಶಕುನಗಳಾಗುತ್ತವೆ. ಅರ್ಜುನನ ಜನನಕ್ಕೆ ಮೂರು ತಿಂಗಳ ಮುನ್ನ ಶ್ರೀ ಕೃಷ್ಣನ ಜನನವಾಗಿ ಇವರಿಬ್ಬರೂ ಸುಮಾರು ಸಮ ವಯಸ್ಕರಾಗಿರುತ್ತಾರೆ. ನಂತರ ಅಶ್ವಿನೀ ದೇವತೆಗಳಿಂದ ಮಾದ್ರಿಯಲ್ಲಿ ನಕುಲ ಸಹದೇವರು ಜನಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಮಕ್ಕಳ ಜನನದ ವಿವರಗಳು ಭಾರತದ ಕಥೆಗೆ ಪ್ರಸ್ತಾವನೆಯಾಗುತ್ತದೆ.
Organizer of Society
One of the vows of DVG’s life was to infuse dynamism in society. He made one or the other attempt in this direction for about fifty or sixty years.
ಋತ, ಸತ್ಯ, ಧರ್ಮ
ಋತ, ಸತ್ಯ, ಧರ್ಮ – ಇವು ಪರಸ್ಪರ ಸಂಬದ್ಧ ಶಬ್ದಗಳು. ಋತ ಮತ್ತು ಸತ್ಯ, ಸತ್ಯ ಮತ್ತು ಧರ್ಮ – ಈ ಶಬ್ದಯುಗಳಗಳು ವೇದಸಾಹಿತ್ಯದಲ್ಲಿ ಅನೇಕ ಕಡೆಗಳಲ್ಲಿ ಬಳಕೆಗೊಂಡಿವೆ. ನಿದರ್ಶನಕ್ಕೆ: